Varje gång jag skriver en artikel som belyser antingen något positivt eller negativt om ett visst operativsystem så kryper de fram. Inom loppet av några minuter har kriget börjat, det är Mactalibaner mot Windows- eller Linuxfanatiker i vilt krig i kommentarfälten.

Jag slutar aldrig att förundras över hur de orkar hålla på. Varför är det så viktigt bland så många datoranvändare att framhäva vilket operativsystem de använder, eller vilket system de anser vara bäst?

Sedan slog det mig, det är faktiskt samma identitetskris vi alla går igenom som tonåringar. När jag växte upp var det rasta-anhängare mot hårdrockare eller skinheads mot invandrare. I dag är det ofta operativsystemen som definierar gränserna för vilken grupp man tillhör.

Ju mer jag tänker på det så är det kanske inte så dumt med dessa ordkrig trots allt. Genom att framhäva sin position så lär man sig faktiskt att argumentera för sin sak. Ibland vinner man argumentet, ibland förlorar man. I vilket fall som helst så lär vi oss genom att bli bättre på att argumentera, det är så vi utvecklas.

Dessutom är det bättre att vi lär oss förädla våra argument genom att diskutera ett så trivialt ämne som operativsystem. Långt bättre än att kriga om vilken land eller religion som är bäst. Kanske borde våra statsledare världen över gå igenom en period av ”Windows vs. Mac ” innan de tillsätts som statsmän eller presidenter. I dagsläget verkar deras handlingar mestadels baseras på tomma argument.

Så oavsett hur larviga dessa ordkrig är, så tror jag de är nyttiga för oss så att vi bättre lär oss att stå för vår sak och samtidigt lära oss hur vi framför våra idéer. Det är dessvärre lite tråkigt att vara en Mac-anhängare då det är så enkelt att argumentera