Ittankar – Tankar om IT och internet

Idag har nyhetsmedia över hela landet rapporterat om att 2012 visat sig vara det mest framgångsrika försäljningsåret på närmare ett årtionde för musikbranschen och detta beror till stor del på Spotify. Frågan man ställer sig är då om det verkligen är så enkelt att den populära streamingtjänsten är lösningen på alla branschens problem?

Som konsument är jag relativt nöjd med Spotify. Jag är betalkund sedan ganska lång tid tillbaka och tjänsten har överlag fungerat mycket bra. När man bekantat sig lite med Spotify så framträder dock ett flertal allvarliga problem för mig som konsument:

• Först och främst så vet man aldrig om en låt man lyssnat på och lagt till på sin spellista finns kvar nästa dag, om en vecka eller om ett år. Det har hänt vid upprepade tillfällen att ett skivbolag lämnat samarbetet och tagit bort all sin musik från Spotify eftersom de inte varit nöjda med ersättningen. Det värsta är att man som användare inte får någon information om när låtar försvinner från spellistan.
• Ett annat bekymmer är att många äldre skivor och en del skivbolag samt vissa världsartister inte alls finns med i den enorma musikkatalogen. Detta är naturligtvis något man får räkna med som kund men saken är den att då blir man trots allt tvungen att komplettera sitt abonnemang med riktiga skivor.
• Det största problemet är att man äger inte den musik man betalar för. Ifall ett skivbolag lämnar Spotify så har man helt plötsligt förlorat alla dessa låtar. Än värre, om Spotify försvinner från marknaden om tio år (något som inte alls är en omöjlighet) så har man betalat närmare 12 000 kronor men har inte tillgång till en enda låt man betalat för. Man har i princip skänkt dessa pengar till Spotify och skivbolagen.

Som konsument står jag egentligen betydligt starkare om jag köper fysiska skivor istället för att jag ”hyr” musik genom en streamingtjänst som Spotify, alternativt köper musiken genom iTunes. Som notorisk Apple-skeptiker är det dock inget alternativ för mig och många andra.

Problemen slutar emellertid inte på konsumentsidan. Spotifys affärsmodell är långt ifrån rättvis för skivbolagen, artisterna eller musikbranschen. När IT-miljonärerna Daniel Ek och Martin Lorentzon grundade bolaget 2006 så var inte utvecklingsarbetet den stora utmaningen. Utmaningen låg i att övertyga de fyra stora skivbolagen att nappa på projektet. Hur löste man detta?

Jo, EMI Music, Sony Music, Universal och Warner Music fick helt enkelt ”köpa” totalt 18 procent i det nybildade bolaget för ynka 100 000 kronor – man gav alltså i princip bort närmare en femtedel av företaget till de ledande aktörerna i musikbranschen i utbyte mot deras stöd och medverkan. Deras aktieposter har sedan dess ökat i värde tiotusentals gånger – en investering som är minst sagt exceptionell på alla sätt och vis.

Vad är då effekten av detta? Jo, de fyra stora skivbolagen har betydligt mer att säga till om när det gäller villkor och förutsättningar för alla artister och oberoende skivbolag som samarbetar med Spotify. Alla siffror, avtal och villkor inom bolaget hålls extremt hemliga vilket gör att man lätt misstänker att systemet är tämligen orättvist. De fyra stora skivbolagen tjänar inte bara pengar på sina egna artister utan de tjänar därutöver pengar på de bortskänkta delarna av bolaget och alla fristående artisters medverkan och alla oberoende skivbolags artister.

I dagsläget är Spotify definitivt INTE en lösning på den illegala nedladdningen eller problemen i musikbranschen. Det tystar visserligen delvis de fyra stora bolagens ständiga beklaganden men det är i längden ingen fungerande, hållbar affärsmodell för de oberoende skivbolagen vilka räknas i tusental. Vissa av dessa är idag ganska stora företag med uppemot 100 anställda men de missgynnas alltså rejält idag. Spotify har helt klart förändrat musikbranschen men de har samtidigt skapat ett väldigt skevt förhållande mellan majorbolagen och de oberoende bolagen.